Bloggen

Stulit en artikel om -Grundläggande kattmatsvett!

2012-11-28

Grundläggande kattmatsvett Del 1

Kattmat är en ren djungel för oss ägare! Skall man välja det dyraste fodret från veterinären, eller kan man ge katten fisk och mjölk? Eller kanske Friskies, de har ju så bra reklam. Eller? Det är lätt att luras av fina förpackningar och namn, men jag skall försöka reda ut begrepp och visa vad som är viktigt att tänka på när man skall välja foder. I slutändan är det varken pris eller utseende som räknas, utan att katten får vad den behöver.

 När jag skaffade min första katt för bara drygt ett år sedan, var jag visserligen djurvan, men ack så okunnig. Åtminstone anser jag det nu så här i efterhand. Men samtidigt så måste jag erkänna att jag tycker det känns som om jag har gjort några klassiska misstag, så jag klandrar inte någon som har gjort likadant. Så vad gjorde jag? För det första tog jag hem en katt vid 10 veckors ålder, men jag utfodrade henne också med Friskies. Så vad är det som är fel med Friskies? Undrar säkert en del. För att förstå hur man skall välja kattfoder kan det vara bra att få några grundläggande fakta.

En köttätare

Det allra första man skall tänka på är följande: Katten är en carnivor, en köttätare. I det här sammanhanget så räknas fisk bort. Varför? Fisk är egentligen inte naturlig föda för katter. Faktum är att fisk är en mycket vanlig källa till allergi bland katter. För övrigt så innehåller rå fisk tiaminas, ett ämne som bryter tiamin som i sin tur är en livsviktig B-vitamin för katten. När vi ändå är inne på det här med matmyter - katter är för det mesta också laktoskänsliga. Så mjölk är inte heller en vidare god idé, åtminstone inte den som kommer från affären då den har mycket högre halt av laktos än t.ex. mjölk direkt från en ko. Så, åter till köttet. Katter skall äta kött. Svårare än så är det inte! (Ja, du ska inte springa till närmsta affär och handla blandfärs, den biten är lite svårare än så. Rå föda kallas också BARF och mer om det kommer i nästa artikel om kattmat) Att jag kommer fram till detta, är då jag ser till katternas naturliga föda d.v.s. bytesdjur som t.ex. smågnagare och småfåglar.

Vatten

Nr 2 i ordningen som jag vill att vi ska tänka på är vatten, jag kan inte nog understryka hur viktigt detta är. Vi kan inte komma ifrån att vatten är livsviktigt för alla levande varelser. Som tidigare nämnt så skall katten försöka bjudas en kost som ligger så nära den naturliga som möjligt. Ett bytesdjur innehåller uppskattningsvis mellan 65-75% vatten, det är inte bara päls, ben, fett och kött. En frisk och vuxen katt behöver få i sig ungefär 60ml/kg. En katt på 4kg behöver alltså 240ml vätska per dag, en ganska ansenlig mängd. Beroende på vilken kost du ger din katt, kan det vara väldigt lätt eller direkt svårt att se till att katten får det vatten det behöver.

 

För att understryka hur viktigt är med den här biten i kattens kost så skall jag förklara de problem som kan uppstå om en katt får i sig för lite vätska. För lite vätska innebär att kattens urin blir med koncentrerad, märk väl att det är inget vi eftersträvar. Det finns flera risker med detta. En högre koncentrerad urin kan samla fler skadliga ämnen än vad mer utspädd urin kan. Om man har otur kan det blir kristaller som i sin tur blir stenar som kan leda till livshotande tillstånd, främst hos hankatter då de har längre och trängre urinrör. Mindre vatten och också lika med mindre urin, vilket gör att blåsan fylls på långsammare och gör att urinen stannar kvar längre - det kan samla bakterier som kan leda till urinvägsinfektion. Om katten får i sig rätt mängd vatten eller mer, innebär en katt som har större urinmängd och kissar oftare. På det sättet kan skölja igenom blåsa och rör tillräckligt ofta för att kristaller inte skall hinna klumpa ihop sig och bakterier inte hinna göra någon skada.

Kolhydrater, fett och protein
När man skall förstå vad en katt behöver av de olika beståndsdelarna så skall vi återigen gå tillbaka till ursprungsfödan. En gnagare innehåller i grova drag mycket protein, måttligt med fett och en mycket liten mängd kolhydrater. Samma modell kan man använda när man söker efter bra foder. Vad det gäller kattens näringsbehov kalorimässigt s

å kan det vara värt att veta att en kastrerad katt har 30% mindre kaloribehov än en okastrerad.

Jag skall inte hålla en biologilektion, men för att förstå vikten av rätt kost så vill jag förklara en sak. Protein är uppbyggda av så kallade aminosyror, och en katt är i behov av 20st olika. Hälften av dem måste katten få i sig via maten, då den inte kan producera tillräckligt av dem själv, med andra ord är det viktigt vad vi ger till våra djur. Protein är också kattens huvudsakliga energikälla, den kan helt enkelt omvandla protein till energi på ett bra sätt. Man kan också dela upp proteinerna i animaliska och vegetabiliska, men det är dock så att de animaliska proteinerna är de som katten bäst kan ta till vara på. Ägg ligger högst på listan av animaliska proteiner, efterföljt att kyckling och fisk. Av de vegetabiliska proteinerna är det från ris som katten bäst kan ta till sig, men det är fortfarande en stor skillnad emot de animaliska.

Till skillnad från oss människor behöver katter inte undvika mättat fett och kolesterol, de tar ingen skada alls av det och det här mättade fettet är för katten ren energi. Men två andra viktiga fettsyror för katten är Omega6 och Omega3, precis som med vissa av aminosyrorna kan katten inte producera dessa själva, så även de behöver katten få i sig via maten. Fiskolja är en god källa till Omega3.

När det gäller kolhydrater så vill jag främst säga detta: katter har inget behov av kolhydrater, en katt utvinner energi ur protein och fett. Något som gör detta tydligt är att katten saknar enzymet som bryter ner kolhydrater och att den har väldigt lite av dessa i tarmen. Om katten får för mycket av stärkelse, eller äter ett foder med höga halter, så innebär detta att tarmen inte alltid hinner med. Stärkelsen kan då istället börja jäsa och orsaka diarré. Katten har inte heller förmågan att lagra stärkelsen som den är, istället gör den om stärkelsen till fett vilket påverkar kattens vikt negativt, det kan ge katten övervikt. Det i sin tur kan leda till ännu mer komplikationer. Ytterligare en allvarlig nackdel med för hög kolhydrathalt i ett foder är att det kan ge katten högt blodsocker och därmed diabetes. När det gäller kattfoder, så bör katten inte ha mer än 10% kolhydrater i sitt foder.

Fibrer går under kategorin kolhydrater. När det gäller fibrer så klarar sig många katter bra utan dessa, men i vissa fall så kan ett tillskot av fiber också vara gynnsamt

Torrfoder

Som det ser ut idag, så är det just torrfoder det finns mest på marknaden idag. Det finns olika varianter av märken. Det finns till och med torrfoder speciellt anpassade för olika raser. Men, vi har nu tidigare lärt oss att en katt behöver protein, fett och vatten och med dessa grundstenar kan vi börja sålla i djungeln av foder. Det finns två saker man skall kolla på när det gäller torrfoder. För det första; innehållsförteckningen. Den avslöjar vad som finns i torrfodret och vi skall nu komma till varför Friskies är så dåligt, åtminstone för katter. Nu skall jag inte köra sågen i Friskies allt för mycket, en tumregel kan vara att aldrig köpa torrfoder från mataffären - de flesta foder där har ungefär samma innehåll som just Friskies.

Innehållsförteckning till Friskies Adult

Spannmål, kött och animaliska biprodukter (min. 4% oxkött i röda pellets, min. 4% lever i bruna pellets, min. 4% kyckling i ljusbruna pellets), vegetabilisk proteinextrakt, oljor och fetter, mineraler, vegetabiliska biprodukter, jäst, grönsaker (min. 4% grönsaker i gröna pellets)

Som de flesta kanske vet så är innehållsförteckningen skriven i den ordningen som det finns mest av. Men för att få helheten för fodret bör man också kolla på analysvärdena.

Råprotein 32%, råfett 10%, aska 8%, växttråd 3%, vatten 9,5%, kalcium 1,3%, fosfor 1,1%, kalium 0,8%, magnesium 0,12%, methionin 0,6%.

Analysvärdena är viktiga, det säger oss hur mycket det finns av varje ämne. Proteinvärdet i Friskies Adult är hyffsat, och fetthalten är för lågt, men det som borde främst hindra oss från att köpa det här fodret är att det börjar med spannmål. Man kan ju undra vad ett foder som är helt baserat på kolhydrater kommer att göra med våra djur. Det som också är tveksamt med fodret är att de inte redovisar vart ifrån de 32% protein kommer ifrån. Det skulle mycket väl kunna vara vegetabiliskt protein, som katten har svårare att använda. Det till och med står vegetabiliskt proteinextrakt i innehållsförteckningen. Du vill alltså leta efter ett foder som redovisar vart ifrån proteinet kommer och som har mest andelar av animalisk protein.
Något som man också bör kolla på är halten av magnesium. Värden som ligger på 0,04-0,08är bra värden, med undantag för dräktiga/digivande honor som bör ha minst 0,08. För högt magnesium är en starkt bidragande orsak till urinsten.

Låt oss titta på ett foder som anses att vara en av de bättre på marknaden just nu. Detta är Ekanuba Maintanince Chicken and Liver.

Innehåll: Kyckling (>40%), kycklinglever (>15%), ris, grovmalen majs, fiskmjöl, kycklingfett, sockerbetsfibrer, heläggspulver, kycklingdigestiv, kaliumklorid, DL-metionin, kalciumkarbonat, torkad öljäst, natriumklorid.
Analys: Protein 35,0% Fett 22,0% Mineraler 6,2% Växttråd (fibrer) 2,0% Vatten 8,0% Kalcium 0,95% Fosfor 0,85% Magnesium 0,090%

Här har vi en bra proteinhalt och en bra fetthalt i det här fodret, men vi får också chansen att se vart i från proteinet kommer. Större delen av proteinet kommer från kycklingen, men också från riset, majsen, fiskmjölet och heläggspulvret. Vi ser också att proteinkällorna här är 3 animaliska och 2 vegetabiliska. Helst skulle vi velat att minst tre av de första källorna hade varit animalisk protein. Hade de vegetabiliska varit fler än de animaliska skulle man få börja fundera om det skulle vara ett foder värt att ge. Men man skall också komma ihåg att både ris och majs samtidigt är kolhydrater.

Det finns både för och nackdelar med allt, även så torrfoder. Fördelen är att det är praktiskt, billigare än blötmat och katten kan få i sig nästan allt den behöver. En av de stora nackdelarna med torrfoder är vattnet. Torrfoder innehåller mellan 7-10% vatten, jämfört med ett bytesdjur som ligger på ca 65-75%! Men vad som är ännu mer oroväckande, är att katter inte har en en stark törst, eller drivs inte att dricka så mycket, för att de gjorda för att få sitt vatten genom födan och för att det är det naturliga för dem. Visst dricker katter mer som äter torrfoder, men i slutändan så får en katt som bara äter torrfoder bara i sig hälften, jämfört med en katt som bara äter blötmat. Kan inte nog påpeka hur viktigt vatteninnehållet är. Torrfoder innehåller också mycket mer kolhydrater än vad som är nyttigt för en katt. 10% borde vara max, men många foder ligger på 30-50%. Och vad kolhydrater gör emot våra djur, har vi ju redan lärt oss ovan.

Sammanfattning

• Katter är köttätare och är beroende av att få i sig protein, fett och vatten genom fodret
• Katter mår bäst av animaliskt protein
• Vatten är otroligt viktigt för katter att få i sig via foder då de inte känner av att de behöver dricka extra
• Katter har ingen som helst nytta av kolhydrater
• Högt intag av kolhydrater ger lätt problem, bl.a. övervikt, högt blodsocker som i sin tur kan leda till diabetes
• Max 10% kolhydrater är acceptabelt i ett foder.
• Glöm inte att kolla halten av magnesium

Kattfoder är minst sagt en djungel men jag hoppas att jag har kunnat kasta lite ljus över vad man skall akta sig för och vad man skall leta efter. I nästa del om kattmatsvett skall jag ta upp bland annat lightfoder, torrfoder och tandhälsa, samt blötmat och Barf(Biologiskt anpassad rå föda).

 

Källor:

http://www.catinfo.org/
http://www.devonrex.se/kokbok/
samt kunniga kattägare och uppfödare.

 

Grundläggande kattmatsvett - Del 2

Det är dags för del 2 av kattmatsvettet och i den här delen så går vi djupare in i djungeln. Jag kommer ta upp lightfoder och katters tandhälsa i samband med foder. Men vi går också djupare in på blötmat och BARF.

Lightfoder
Lightfoder är för mig bara ett namn på foder med sämre näringsinnehåll och mer kolhydrater och det gäller oavsett märke. Låt mig ta ett exempel för er att titta på:

Innehåll: Torkad fågel, majs, vegetabiliskt proteinisolat*, majsgluten, vegetabilisk fiber, animaliskt fett, hydrolysat animaliskt protein, sockerbetsfiber, mineral, jäst, frukto-oligosackarider, fiskolja, natriumfosfat, äggpulver, sojaolja, DL-methionin, L-lysin, taurin, L-karnitin.
Analys: Protein (%) 37, Fett (%) 12, Linolsyra (%) 2,8, Arakidonsyra (%) 0,06, Mineraler (%) 7,9, Stärkelse (%) 21,6, Råfiber (%) 6,2, Dietisk fiber (%) 14,5, Magnesium (%) 0,08

Detta är ett vanligt foder(RC Sterilised) som rekommenderas till kastrerade katter, eftersom de behöver mindre kalorier, ca 30% mindre än en okastrerad katt. Visserligen kan man kanske dra ner på fettet till kastrerade katter, men problemet med lightfoder av den här sorten är att de verkar ersätta animaliskt protein med vegetabliskt. Jag tycker det är ett minimum på att de två första ingredienserna skall vara animaliska, men just detta foder slår på stort med majs. Och andelen torkad fågel är här inte redovisad, för vad vi vet så kan 30% av proteinet i det här fodret vara vegetabiliskt.

 

Foder och tandhälsa
Nu när vi ändå är inne på torrfoder så finns det också några myter som jag skulle vilja slå hål på. En vanlig förevändning för torrfoder som jag ofta får höra är att torrfoder är bättre för tänderna då det skulle skapa en rivande effekt. En effekt som skulle ta bort tandsten. Men faktum är att torrfoder är alldeles för sprött för att ha någon effekt på tandsten alls. Tänk dig effekten av att äta knäckebröd, det går lätt sönder och kilar mer än gärna in sig mellan tänderna. Det finns faktiskt bara ett enda torrfoder som har bevisat effekt emot tand sten, det är Hill's T/D. Även blötmat har noll effekt till katters tandhälsa. Det uppkommer ofta hur dåliga tänderna vissa katter får av blötmat, men man måste ge kattens tänderna något att arbeta med om de äter bara blötmat, t.ex. råa kycklingvingar.
För bättre tandhälsa kan man ge katter råa kycklingvingar eller ben att gnaga på (absolut inte tillagade då dessa flisar sig och kan sticka hål på kattens tarmar och magsäck). Det finns även något som heter Bucacat på Apoteket. Det är en pasta som kan motverka tandsten och främjar en bättre munhygien.

 

Blötmat

En av de vanligaste anledningar jag hör till att man inte köper blötmat (också kallat våtfoder) är för att de inte vill betala hem vatten. "Varför skall jag bära hem vatten för?" säger de. Andra anledningar kan vara lukten eller att katten får diarré. Jag skall bemöta detta.

Jag säger det igen; vatten, vatten, vatten. Det går aldrig nog säga hur viktigt vattnet är för katten, och än viktigare att de får i sig detta genom fodret. Att det är 80% vatten i blötmat är strålande för våra katters hälsa. Det är absolut inget slöseri med pengar eller onödigt att bära hem. Vi vet ju redan effekterna av för lite vatten (se del 1). Med blötmaten får katten i sig det vatten den behöver, det vill säga om blötmat är det enda den äter. En katt som t.ex. hälften blötmat och hälften torrfoder behöver fortfarande ha i sig det där extra vattnet, just på grund av torrfodret. För att få ytterligare ett perspektiv på varför blötmaten är så bra kan vi gå tillbaka till ursprungstanken, ett bytesdjur; 65-75% vatten, fett och protein. Det enda som saknas är benen, och de tycker jag absolut man skall ge vid sidan av, främst för tandhälsan.

När det gäller kombination diarré och blötmat beror det oftast på att katten inte är van. En katt som bara ätit torrfoder kan inte förväntas äta en hel portion blötmat och inte få problem med magen. Katter har känsliga magar i regel och behöver vänjas, något som gäller för allt nytt foder man introducerar till dem. Vid nytt torrfoder kan man räkna med 2 veckors övergång. Övergång från torrfoder till blötmat samt introduktion av blötmat kan vara svårare eftersom det är såpass stor skillnad. Börja i lite skala, t.ex. en matsked om dagen tills du ser att magen hänger med. Efter det kan man sakta ökta portionen. Det är visserligen vatten i blötmaten så det förslår, men en katt som får diarré kan lika gärna bli uttorkad. Ha tålamod! Det gäller även katter som vägrar blötmat. Där gäller dock tålamod och en extra dos envishet!

Ett misstag som många gör när de jämför foder, är att jämföra torrfoder och blötmat rakt av. Det blir inte det minsta rättvisa siffror, eftersom man jämför två olika substanser; torrt och blött. För att kunna jämföra dessa så måste man räkna om en av dem. Jag har nedan räknat om ett av Mjaus tetror, jämfört med torrfodret Eukanuba Chicken and Liver. Det är visserligen ett av de bästa torrfodren just nu, men vi skall se hur det står sig emot Mjau tetra.

Eukanuba: 35% protein, 22% fett
Mjau Kycklinghjärta: 58% protein, 25% fett

En klar bättre skillnad.

( Hur räknar jag ut detta? Jag har alltså räknat om blötmat till torrsubstans. Så här räknar man ut det: Ta först 100-X (X = vatten). I detta fallet är %-halten 82, då tar du 100-82. Då får du 18. Om du vill räkna om proteinet så tar du 10,5/18 = 0,5833, där 10,5 är proteinhalten. Slutligen tar du summan * 100. 0,5833*100 = 58,33 ~ 58%. Man kan räkna ut allt i blötmaten för att jämföra med torrfodret.Uträkningen kommer från Matildas Kokbok. )

 

Innehållet

Nu skall vi titta på innehållet i blötmaten som vi gjorde med torrfodret. Den här gången kan vi ta Mjau bitar i gelé (Nötfärs).

Innehåll: Kött och köttbiprodukter (nötkött minst 4%), mineraler, ägg och äggprodukter, grönsaker.
Analys: Protein 9% (taurin 0,07%), fett 4%, kolhydrater 1,5%, växttråd 0,5%, mineraler 2,0% (kalcium 0,3%, fosfor 0,3% och magnesium 0,02%), 83,0% vatten.

Precis som med torrfodret vill vi se vilka proteinkällorna är och samt hur mycket det är. Som vi ser så kommer proteinet från kött, ägg och äggprodukter, mycket goda animaliska proteiner. Normala och bra värden på blötmat är 9-11% protein, 4-5% fett. Vad det gäller magnesiumet, så räknade jag om det till torrsubstans och då får vi ett värde på 0,11%. När vi talade om torrfoder så var 0,8% den övre gränsen, men i och med vattenmängden i blötfodret är 0,11% acceptabelt. Det som är onödigt i det här fallet är så klart grönsakerna (kolhydrater och växttråd) men om vi räknar om till torrsubstans så blir det ungefär 11%. När vi talade om torrfoder så var 10% kolhydrater acceptabelt, så med andra ord är det väl okey men samtidigt onödigt. Ett annat vanligt misstag är att tro att proteinhalten är 4% som anges efter kött och köttbiprodukter, men det indikerar endast smaken. I fallet ovanför är det alltså nötfärs.

I regel så är all blötmat bättre än torrfoder men det finns ändå bättre och sämre blötmat. Företagen fyller gärna ut sina torrfoder med spannmål och så även blötmaten. Vi vill undvika spannmål, socker, grönsaker och färgämnen (ja, vissa har i det). I vissa fall går det dock inte att undvika det, men lite socker och grönsaker är överkomligt eftersom blötmaten ändå slår torrfodret. Men ibland så går det som sagt inte att undvika blötmat utan spannmål, men den är faktiskt mycket bättre än torrfodren ändå.

 

Fördelar och nackdelar med blötmat

Som med allt så finns det också för- och nackdelar med även blötmat. Nackdelen är att det är aningens dyrare än torrfoder och kan vara tungt att bära hem. Men för mig väger fördelarna mycket tyngre. Blötmat slår alla torrfoder. Torrfoder kan aldrig komma upp i samma välbehövda vattenhalt. Men blötfoder har också högre protein och fett, och i princip inga eller väldigt lite kolhydrater. Faktum är att blötmat ligger på andra plats när det kommer till foder som är bäst och närmast anpassat för katter. På första plats kommer BARF.

 


BARF

BARF är en förkortning för Biologiskt Anpassad Rå

Föda. Vi talar om rått kött, okokta ben, hjärta och lever. Barf kommer på första plats när det gäller kattmat då det kommer så nära katters naturliga föda som man kan komma. Barf är inget som än (peppar, peppar) går att köpa i affären, utan är något man får göra själv. Man kan ge BARF som färdiga röror eller uppdelat över en kort tid. Man hör ofta om kattägare som gärna sticker till sina pälsklingar lite rå köttfärs eller varför inte lite oxfilé eller lax. Varför vi skall ge rå fisk vet vi redan. När det gäller övrig mat som ges så där lite sporadiskt, t.ex. lite rått kött, så får det inte överstiga 10% av det dagliga man ger katten. Skall man ge mera rått än så, så måste det vara balanserat med rätt proportioner. I andra ordalag så är det inte så fantastiskt bra att servera nötfärs som enda föda en hel dag.

Precis som med alla nya foder måste katten vänjas och så även med BARF, kanske till och med under längre tid. Övergång till BARF är inget som görs i en handvändning. Om du vill börja barfa din/dina katt/er så kan det vara en god idé att börja vänja dem vid rått kött. Man kan bjuda på köttfärs, lever, kycklinghjärta, kycklingvingar, fläskfilé, grishjärtan, kottlett med ben... Man kan som sagt bjuda på det mesta men tänk på att inte ger mer än 10% av hela dagsransonen. Och det skall naturligtvis vara rått, det är det som är saken med BARF. Skall man bjuda på lever så skadar det inte att vara lite återhållsam, proportionerna för lever i BARF är 5-10%. Det är inte så fram att lägga fram 50g lever och hoppas på det bästa, 50g lever kommer antagligen ge katten diarré. 1 tsk är mer lagom.

Jag nämde tidigare att BARF kan ges över tid och som röror. Eftersom jag själv ger röror kommer jag förklara dessa närmare. När servera endast röror till sina djur så måste man likt med blötmaten ge katten något för tänderna. Råa kycklingvingar har kommit upp flera gånger som förslag. Men, ibland kan det vara så att katten inte förstår vad den skall göra med en kyclingvinge eller kanske inte tycker den är så aptitretande. Ibland kan man behöva dra av skinnet och dela vingen i bitar (med sax eller så sönder den med t.ex. en hammare). I samband med BARF och liknande så kommer även frågan om rått kött och salmonella upp. Om man köper svenskt kött så är risken i princip obefintlig.

Recept

När man gör BARF är det viktigt att man följer grunden för det. Alltså, att man använder sig av rätt proportioner. Utan rätt proportioner får katten näringsbrist. Och grejen men BARF är att det är just rått, man kokar aldrig BARF.

• 60% muskelkött, 10% hjärta,
• 10% ben, inte över 10%.
• 5-10% lever, närmare 5 än 10%
• 5-10% övrigt, som t.ex. äggula, yoghurt eller keso men är dock inte nödvändigt

När man gör BARF så kan det vara bra att ha en köttkvarn, men det beror också naturligtvis på hur man vill göra sin barf. En köttkvarn är bra om man t.ex. vill mala en hel kyckling. Ett av de enklaste recept man kan göra är t.ex.

600g nötfärs, 100g hjärta, 60g lever, 3,5tsk benmjöl(man räknar 1tsk per 200g kött) och eventuellt 50g äggula. Vill man ha m

er är det bara att dubbla.

När jag själv gör röror så vill jag naturligtvis göra det så enkelt som möjligt för mig, men vad som är enkelt är också individuellt. Jag brukar använda mig av så kallade 'kattkorvar' som säljs genom ett företag som heter Jipotimas. De tillverkar olika sorters korvar med varierande innehåll av muskelkött, lever, hjärta och ben. Vad som går att säga om Jipotimas korvar är att ingen av dem är fullständigt färdiga som fullfoder. Vi får ordna lite själva för att få ett bra resultat. Jag använder även korv från ett annat företag som heter Klass. De gör visserligen hundmat men jag köper deras halvfoderkorvar, som är i princip bara muskelkött. Det är billigare än färs och annat. Ett av de enklaste recepten som jag gör är följande:


• 1st kattkorv á 350g (35% muskelkött, 35% ben, 30% hjärta)
• Klasskorv 700g ( 95% muskelkött, 5% lever)
• 100g hjärta
• 30-40g lever

Med detta får vi värden som ser ut så här: 68% muskelkött, 11% ben, 6% lever, 15% hjärta. Nu stämmer inte detta överens helt med vad vi tidigare lärde oss, men detta är fortfarande ett fullgott recept. Jag har helt enkelt slopat 'övrigt' i mitt recept så då gör det inget om hjärta och muskelkött stiger i %. Extra hjärta är alltid bra i ett recept, då en del taurin försvinner vid frysning.

Men som med blötmat och så med röror, så behöver man ge något vid sidan av för katternas tandhälsa.

När du skall ge din katt BARF så kan du inte slänga fram hur mycket som helst. BARF är såpass koncenterat med vad katten behöver, att den inte behöver speciellt mycket. Man brukar säga att katten skall ha 2-5% utan sin kroppsvikt. Det är kanske inte så lätt att avgöra vad som är lagom, men som exempel, mina två innekatter är inte superaktiva men gör några race om dagen och leker när de är sugna. De får 2% av sin kroppsvikt och håller vikten fint på det. Man får pröva sig fram. Hur räknar man ut hur mycket det skall ha? Säg att din katt väger 4kg, dvs 4000. Du vill pröva att ge din katt 3% av kroppsvikten. Då tar du 4000*0,03 = 120g om dagen. Svårare är det inte! Men, det är däremot viktigt att då och då väga katten så du ser att den håller vikten och att givorna är i bra storlek.

Det är lättast att frysa in barfen om en eller två portioner. Jag har t.ex. investerat i små rosa burkar från Biltema 15kr för 3st. De är verkligen perfekta för portionstorlek, åtminstone om man inte har så många katter. Och ja, du behöver frysa in din barf, den kan inte stå i kylskåpet.

Fördelar och nackdelar med BARF

För den okunnige och ovane så kanske BARF ter sig väldigt svårt till en början. Men, med lite räknekunskaper och en hushållsvåg kan man göra underverk. Okey, en köttkvarn kanske inte hör till vanligheterna och kanske är både dyrt och svårt att skaffa, men bortsett från det så är det inga konstigheter. En annan nackdel kan vara färskheten; man kan inte låta det stå hur länge som helst, det kan inte heller ligga i frysen hur länge som helst. En av de största fördelarna med BARF är att det är ett foder som ligger så nära kattens 'naturliga' kost. Sen är det också billigt. Katten skall ju dels inte ha så mycket men uträknat kilopriset på mitt eget recept så är det ca 30kr/kg. För en katt hemma hos mig, blir det ca 2kr om dagen.

Så fram med köttyxan och bunkra upp skåpen med blötmat nu!

Länkar för vidare läsning:
http://www.catinfo.org/
http://www.devonrex.se/kokbok/
http://naturalcat.forum24.se/naturalcat.html

Lär dig grunderna i kattens näringsbehov, del 1

Bra mat är grunden till god hälsa. Denna artikelserie går igenom några, ofta förbisedda, principer gällande kattens näringsbehov och förklarar varför katter har större möjlighet att uppnå optimal hälsa om de får våtfoder av hög kvalité än om de får torrfoder.

 

Lisa A. Pierson, DVM

Svensk text: Matilda Lennartsdotter Eriksson

Bra mat är grunden till god hälsa. Denna artikelserie går igenom några, ofta förbisedda, principer gällande kattens näringsbehov och förklarar varför katter har större möjlighet att uppnå optimal hälsa om de får våtfoder av hög kvalité än om de får torrfoder. Att lägga lite tanke bakom den mat du ger din(a) katt(er) kan löna sig och det är mycket möjligt att man på så sätt hjälper dem att slippa allvarliga, smärtsamma och kostsamma sjukdomar. Allt fler medlemmar i AVMA (American Veterinary Medical Association), även medlemmar specialiserade på nutrition, rekommenderar idag våtfoder framför torrfoder.  

 

Katter behöver animaliskt protein

Katter är strikta köttätare och har helt andra näringsbehov än
hundar. Vad innebär det att vara en "strikt köttätare"? Det innebär att Moder Natur skapat din katt så att dess näringsbehov bäst tillfredsställs genom konsumtion av stora mängder animaliskt protein (kött) och biprodukter, inte genom vegetabiliskt protein (spannmål). Det innebär att katter saknar vissa metaboliska funktioner och därför inte kan tillgodogöra sig vegetabiliskt protein lika effektivt som animaliskt protein.

Det är väldigt viktigt att komma ihåg att alla proteiner inte är likadana. Proteiner från animalisk vävnad har en komplett aminosyraprofil. (Aminosyror är byggstenarna till proteiner.) Vegetabiliskt protein innehåller inte en full uppsättning av de aminosyror en köttätare behöver. Kvalitén och sammansättningen av proteiner kallas även för biologiskt värde.

Proteinet i torrfoder, vilket ofta är spannmålsbaserat, är inte av samma kvalité som proteinet i köttbaserat våtfoder. Proteinet i torrfoder har därför ett lägre biologiskt värde.  

En annan viktig aspekt gällande proteinet i torrfoder är att det har tillagats under extrema temperaturer under en lång tid. Denna omfattande tillagning som krävs för att få produkten torr minskar markant proteinkällornas biologiska värde.

Beträffande den totala proteinhalten i ett foder ska du inte bli förvirrad av den proteinhalt som näringsdeklarationen anger när du jämför torrfoder med våtfoder. Vid första anblicken kan det verka som att torrfoder innehåller mer protein än våtfoder gör - men det är inte riktigt om man jämför på torrsubstansbasis vilket är det rätta sättet att jämföra de två olika fodren med varandra. De flesta våtfoder innehåller mer protein än vad torrfoder gör när man har räknat om till torrsubstans. Kom ihåg att även om så inte vore fallet är det inte bara procenten som räknas. Det är proteinets biologiska värde som är det viktiga.

 

Vi ger våra katter för mycket kolhydrater

I dess naturliga miljö skulle katten - vilkas unika biologi gör dem till äkta köttätare - inte äta så mycket kolhydrater (spannmål) som de torrfoder vi rutinmässigt ger dem innehåller. Du skulle aldrig se en vild katt jaga en hjord kakor på Afrikas slätter eller se dem torka sina möss och avsluta måltiden med en sufflé gjord på majsglutenmjöl.

I det vilda skulle din katt äta en proteinrik, vätskerik, köttbaserad kost, lagom med fett och med bara ungefär 3-5 procent kolhydrater. Generellt sett innehåller torrfoder 35-50 procent kolhydrater. Vissa av de billigare torrfodren innehåller mer än så.

Detta är INTE den kost Moder Natur tänkt att katten ska äta.

Våtfoder av hög kvalité, å andra sidan, innehåller ungefär 3-5 procent kolhydrater. Katten har en fysiologiskt minskad förmåga att tillgodogöra sig kolhydrater pga. att de saknar vissa enzymatiska funktioner som finns hos andra däggdjur och de saknar helt enzymet amylas i sin saliv. Katter har inget fysiologiskt behov av kolhydrater och ännu mer oroväckande är att för mycket kolhydrater kan, vilket jag förklarar senare i artikeln, vara skadligt för dem.

Med detta i åtanke verkar det inte logiskt att ge en köttätare mat som består av köttsmaksatt sädesslag. Det vore som att ge en växtätare som hästen eller kon kött, eller hur? Varför fortsätter vi då ge våra köttätare mat som egentligen är mer lämplig för växtätare? Varför ger vi dem mat som är inte anpassad för deras art? Svaret är enkelt. Spannmål är billigt. Torrfoder är bekvämt. Billiga och bekväma varor säljer.

Men är kolhydratrik, växtbaserad och torr mat den bästa maten för våra katter? Absolut inte.

Renodlade köttätare är designade för att äta kött - inte spannmål.

 

Katter behöver mycket vatten i sin mat

Vatten är ett annat väldigt viktigt näringsämne. Det är jätteviktigt att katten får i sig vatten med sin mat eftersom katten inte har en väldigt stark "törstdrift". Detta är viktigt. Saknaden av en stark drift till törst leder till låggradig, kronisk uttorkning när torrfoder utgör basen i kattens kost.

Katter är gjorda för att få i sig det mesta vattnet via sin föda eftersom deras bytesdjur innehåller ungefär 75 procent vatten. Torrfoder innehåller bara 10 procent vatten medan våtfoder innehåller ungefär 78 procent vatten. Våtfoder är därför mer likt kattens naturliga föda och tillfredsställer kattens vätskebehov bättre.

En katt som huvudsakligen äter torrfoder dricker mer vatten än en katt som äter våtfoder men i slutändan, när man lägger ihop alla vattenkällor (det som finns i deras mat plus det de dricker), får katten som äter torrfoder i sig ungefär HÄLFTEN så mycket vatten jämfört med katten som äter våtfoder. Detta är viktigt att tänka på idag när så många katter lider av urinvägsproblem.

 

 

Lär dig grunderna i kattens näringsbehov, del 2

Bra mat är grunden till god hälsa. Denna artikelserie går igenom några, ofta förbisedda, principer gällande kattens näringsbehov och förklarar varför katter har större möjlighet att uppnå optimal hälsa om de får våtfoder av hög kvalité än om de får torrfoder.

 

Lisa A. Pierson, DVM

Svensk text: Matilda Lennartsdotter Eriksson

 

Lär dig tolka informationen på kattmatsförpackningarna

Ord som "naturlig", "premium" eller "veterinären rekommenderar" innebär inte alltid att maten är av hög kvalité.

I motsats till vad man ofta tror är många av specialfodren som säljs i veterinärkliniker inte gjorda för att erbjuda köttätaren optimal hälsa. Många av dessa produkter innehåller majs, vete och soja vilka inte har någon logisk plats på din katts meny. Många av dem innehåller även biprodukter som huvudsakliga - och ibland enda - proteinkälla. Det är även viktigt att notera att Hill's - tillverkaren av Science Diet - fortsätter att använda tvivelaktiga konserveringsmedel såsom BHA, BHT och etoxyquin i många av sina produkter. Andra företag har slutat använda dessa konserveringsmedel och satsar istället på mer naturliga och säkrare konserveringsmetoder. Tyvärr är många veterinärer dåligt undervisade i näringslära. Alldeles för ofta är deras rekommendationer tagna direkt från djurfoderindustrin vilken inte alltid har din katts bästa i fokus när de tillverkar sina produkter. I de flesta fall får du betala mer pengar än du borde för de undermåliga ingredienserna som många av dessa specialprodukter innehåller.

Leta efter kött (helst inte organkött som t.ex. lever) som första ingrediens. Muskelkött listas som "kyckling" eller "kalkon" etc. inte som "kyckling biprodukter", "kyckling biproduktsmjöl", "kycklingbuljong" eller "lever". "Kycklingmjöl" är teknisk sett muskelkött men termen "mjöl" betyder att det har renderats (tillagat under lång tid och extrem hetta) och det är därför av sämre kvalité än kött som inte har behandlats lika mycket. "Mjölprodukter" återfinns ofta i torrfoder. Biprodukter kan inkludera fötter, inälvor, fjädrar, äggskal etc. och är inte lika näringsrikt som kött är.

Spannmål ska inte finnas alls, eller i alla fall inte utgöra någon stor del av maten. Detta innebär att om maten innehåller spannmål ska de inte finnas bland de tre första ingredienserna. Majs, vete och soja anses vara vanliga allergener (även jäst) och ger även snabba blodsockerhöjningar om man jämför med spannmål såsom ris, havre eller korn. Det är alltså viktigt att välja mat som inte innehåller majs, vete, soja eller jäst.

 

Kostrelaterade hälsoproblem hos katt

 

Det finns en väldigt stark och extremt logiskt korrelation mellan det sätt vi idag utfodrar våra renodlade köttätare på och många av de livshotande sjukdomar de drabbas av. 

Diabetes: Diabetes är en vanlig, allvarlig och svårbehandlad sjukdom hos katter. Varför är den så vanlig? De icke artanpassade kolhydratnivåerna i torrfoder ställer till det för blodsockernivån hos en renodlad köttätare. Blodsockernivån höjs avsevärt när katten äter torrfoder. Med kronisk hyperglykemi (högt blodsocker) bränns de insulinproducerande cellerna ut vilket orsakar diabetes.

Många katter behöver inte alls - eller behöver mindre - insulin efter att man gått över till kolhydratfattig mat som t ex. Wellness (3-5% kolhydrater). Det är väldigt viktigt att alltid rådgöra om foderbyte med veterinären ifall din katt har diabetes och får insulin. Många veterinärer underskattar dock den kolhydratfattiga matens goda inverkan på patientens insulindosering. Om insulindosen inte minskas kommer katten att drabbas av insulinöverdos vilket kan vara livshotande. Jag rekommenderar alla hussar/mattar till diabetiska katter att regelbundet kolla kattens blodsocker hemma med hjälp av en vanlig glukometer, men noggranna kontroller är extra viktiga vid kostomläggning. 

Många veterinärer rekommenderar dyra foder som t ex. Purina DM (Diabetic Management) och Science Diet m/d men det kan vara mycket bättre för din katt (och din plånbok) att ge mer näringsrikt - och kolhydratfattigt - våtfoder såsom Wellness, Nature's Variety etc. Se lista på lämpliga våtfoder på http://www.catinfo.org/commercialcannedfoods.htm.

 

Njursvikt: Njursjukdom är antagligen den vanligaste dödsorsaken hos katt. Det är jobbigt att tänka på den roll kronisk uttorkning kan spela när det gäller njursvikt hos katt. Kom ihåg, katter är kroniskt uttorkade när de har torrfoder som huvudsaklig föda. De veterinära "njurtorrfoder" som t ex. Science Diet k/d - vilket ofta föreskrivs av veterinärer - innehåller bara en väldigt liten mängd vatten vilket är till nackdel för din katt. Jag måste säga att jag finner det helt otroligt att väldigt många katter får vätska subkutant samtidigt som de får torrfoder som huvudföda. Detta är extremt ologiskt och man borde göra allt för att få dessa katter att äta mat som innehåller mycket vätska. Kom ihåg att följande fyra ingredienser är de fyra första på Science Diet k/d:s ingrediensförteckning. De första tre ingredienserna är inte ens kött och den fjärde ingrediensen är biproduktsmjöl.

Ris, majsglutenmjöl, fläskfett (konserverat med blandade tokoferoler och citronsyra), kyckling biproduktsmjöl

 

Cystit (urinvägsinflammation) och urinsten/njursten: Cystit och stenar är väldigt vanliga problem hos katten. Urinens koncentration har stor betydelse vid uppkomst och förebyggande av dessa allvarliga hälsoproblem. Jag kan inte nog påpeka vikten av VATTEN, VATTEN, VATTENnär det gäller att förebygga och behandla dessa smärtsamma och livshotande tillstånd. Vissa katter har lättare för att utveckla kristaller i urinen, men katter som äter torrfoder bildar mer koncentrerad urin vilket även innebär att högre koncentration av stenbildande kristaller kommer att finnas i urinen. Detta ökar risken för att det skall bildas livshotande stenar. En väldigt koncentrerad urin fungerar även som sandpapper mot den känsliga väggen i urinblåsan vilket kan leda till smärtsam cystit. Cystit kan leda till att katten urinerar på olämpliga ställen (utanför kattlådan) och stenar kan göra så att urinblåsan spricker. (En katt som går på lådan och försöker kissa flera gånger, utan framgång, behöver medicinsk hjälp OMEDELBART!) Katter som äter våtfoder är bättre uppvätskad och har därför mer utspädd urin. Detta minskar risken för urinvägsproblem dramatiskt.

Det finns även en korrelation mellan konsumtion av kolhydratrik mat och bildning av struvitkristaller vilket du kan läsa mer om på http://www.electronicipc.com/JournalEZ/detail.cfm?code=04290010650204&CFID=560505&CFTOKEN=649AB5F9-6598-4F8E-B9B0294C8B790CB7.

Veterinärer rekommenderar ofta Science Diet c/d och x/d för dessa problem men återigen, denna mat innehåller bara 10 procent vatten och en stor mängd icke artanpassade ingredienser samt tvivelaktiga konserveringsmedel. De innehåller även mycket kolhydrater. Vänligen notera de fem första ingredienserna i c/d:

Ris, kyckling biproduktsmjöl, majsglutenmjöl, fläskfett (konserverat med blandade tokoferoler och citronsyra), kycklingleverarom, taurin, konserverat med BHT och BHA.

Inflammatory Bowel Disease (IBD): IBD antas vara en vanlig orsak till kräkningar och diarré hos katt. Det finns många obesvarade frågor kring denna sjukdom, men det verkar logiskt att börja "behandla" ett gastrointestinalt problem hos katt genom att ge den artanpassad föda. Allt för ofta behandlas katter med höga doser steroider och s.k. "veterinärfoder", torrfoder innehållande stora mängder vegetabilier. Jag anser att denna vanliga behandlingsmetod åter behöver utvärderas. Det finns imponerande många rapporter om katter som varit väldigt sjuka i IBD men som uppvisat en dramatisk förbättring i hälsa när ALLT torrfoder plockats bort från dess meny. För att ta ett steg längre, det finns många rapporter om katter med IBD vars hälsa förbättrats avsevärt till följd av balanserad, spannmålsfri, rå mat utan några som helst vegetabilier.

 

Fetma: Fetma är oerhört vanligt och ett väldigt allvarligt hälsoproblem hos katt. T.ex. löper överviktiga katter fyra gånger så stor risk att utveckla diabetes än katter som är normalviktiga. Köttätare är skapade för att tillfredsställa sitt energibehov med en proteinrik kost, som innehåller lagom med fett och lite eller inga kolhydrater. Kolhydrater används knappt som energikälla och de som inte används omvandlas och lagras som fett. De s.k. "light-fodren" som finns ute på marknaden innehåller mindre fett, men när tillverkarna har dragit ner på fettet har man ökat spannmålsdelen vilket leder till större mängd kolhydrater. Därför förblir många av de överviktiga katterna som äter sådan mat överviktiga. Dessa "light-produkter" är bland de mest, för arten, felanpassade och ohälsosammaste foder som finns. Många hussar/mattar ger väldigt små mängder av denna mat och hoppas på att deras katt skall gå ner i vikt, men att ge sin katt små mängder icke artanpassad mat är INTE lösningen! Hussarna/mattarna får i slutändan bara en osmidig, överviktig katt.

 

Hepatisk lipidos (fettleversyndromet): Detta är den vanligaste metaboliska leversjukdomen hos katt. Överviktiga katter som, av något skäl, går utan mat i mer än 48 timmar löper risk att utveckla denna allvarliga, ofta dödliga sjukdom. Att ge katten proteinrik och kolhydratfattig mat hjälper till att hålla katten i optimal vikt.

 

Tandsjukdom: Ihärdiga påståenden om att katter får mindre problem med tänder och tandkött om de äter torrfoder istället för våtfoder är kraftigt överdrivna, felaktiga och finner inte något stöd i nya studier. Många veterinärer har börjat komma underfund med att detta är en myt som behöver avlivas. Först av allt så är torrfoder hårt, men sprött och faller i bitar med liten/ingen slipande effekt på tänderna. För det andra är kattens käkar och tänder gjorda för att skära och slita kött och katter som äter torrfoder maler maten så att den hamnar mellan deras tänder. Där jäser det till socker och syra vilket i sin tur orsakar skador på tänderna. För det tredje sväljer majoriteten av alla katter torrfodret helt och de använder då tänderna minimalt. Det finns många faktorer som bidrar till tandproblem hos katt så som gener, virus och kosten. Många obesvarade frågor kvarstår kring matens inverkan på tandhälsa, men att ge kolhydratrik, ej artanpassat torrfoder är en negativ faktor, inte en positiv. Kanske är ett mer effektivt sätt att främja tandhälsa att ge stora bitar rått kött vilket är vad kattens tänder är gjorda för att tugga.

 

 

 

Lär dig grunderna i kattens näringsbehov, del 4

Bra mat är grunden till god hälsa. Denna artikelserie går igenom några, ofta förbisedda, principer gällande kattens näringsbehov och förklarar varför katter har större möjlighet att uppnå optimal hälsa om de får våtfoder av hög kvalité än om de får torrfoder.

 

Lisa A. Pierson, DVM

Svensk text: Matilda Lennartsdotter Eriksson

 

Hemgjord och kommersiell rå mat  

Många människor reagerar negativt på tanken att ge sin köttätare rått kött med detta är vad en köttätare är skapad för att äta. Kom ihåg att det inte finns några spisar i det vilda. Vilda katter äter inte alltid sina byten alldeles efter de fångat dem så deras mat är inte alltid nydödad.

Katter är väldigt olika människor vad gäller mottaglighet för "matförgiftning". Katter har mycket kortare tarmar än människor vilket innebär att maten inte vistas i katten lika lång tid som i människan (ungefär 12 timmar jämfört med 35-55 timmar hos människan). Detta är viktigt att tänka på eftersom ju längre tid bakterier tillbringar i kroppen, ju fler blir de, vilket slutligen kan leda till magåkommor.

Katter är gjorda för att äta rått kött.[1]

Korrekt hanterat innehåller rå mat mycket mindre bakterier än vad många kommersiella torrfoder gör. Kommersiella foder kan även innehålla höga halter mögelgifter från spannmål vilket man aldrig riskerar med spannmålsfritt foder. Det finns många olika sätt att utfodra sin katt med rå mat. Ett sätt är att, med hjälp av väldigt enkla recept, göra maten själv. Det är vad jag föredrar eftersom jag då har full kontroll över råvarornas kvalité. Mina katter mår väldigt bra av den råa mat jag gör genom att mala hel kanin (från en välrenommerad kaninfarm) eller ekologiskt kött (oftast kyckling) från livsmedelsaffären.  Jag tillsätter enbart ett fåtal tillskott för att göra maten komplett.  

Människor blir ofta avskräckta av tanken att göra egen kattmat, men i verkligheten är det faktiskt enkelt. Har du bara ett enkelt recept att följa är det lätt som en plätt att röra ihop allting och så har du näringsrik kattmat för flera veckor framöver i frysen. Att göra din egen kattmat innebär inte att du behöver slava i köket flera timmar om dagen - tro mig, vore det så skulle jag inte göra det.

Ett vanligt misstag folk gör när de gör egen kattmat är att tro att katten kan leva enbart på kött - utan ben som kalciumkälla. Även om kött måste utgöra huvuddelen av kattens mat innehåller det (utan ben) inte tillräckligt mycket kalcium för att korrekt kalcium-fosfor-kvot skall uppnås. Glöm aldrig att kalcium inte är ett "frivilligt" tillskott utan en livsviktig del av kosten. Ben bör malas ned med köttet annars måste man tillsätta benmjöl.

Ett annat sätt är att köpa färdig rå mat (en väldigt begränsad möjlighet i Sverige[2]). Många kattägare ger sina katter sådan mat med strålande resultat. Olyckligtvis, precis som med burkmat, varierar kvalitén på dessa produkter oerhört när det gäller råvarornas kvalité. Många av dessa produkter innehåller mycket mer grönsaker än man finner i kattens naturliga kost. Sedan har dessa grönsaker givetvis inte påbörjat/genomgått spjälkningsprocessen som de skulle om de var en del av kattens bytesdjur. Detta är viktigt och väldigt många verkar glömma bort det när de väljer att ge sin köttätare grönsaker. Katter har inget fysiologiskt behov av grönsaker och saknar faktiskt de enzymer som krävs för att effektiv spjälka och tillgodogöra sig dem.

Om du väljer att ge din katt kommersiell rå mat måste du göra samma läxa som med all annan kommersiell mat. Titta i synnerhet efter mängden grönsaker och/eller frukt i maten. T ex så innehåller Nature's Varietys råa mat 95% kött/ben/organ och bara 5% grönsaker/frukt. Detta är en bra blandning även om vissa katter med IBD (inflammatory bowel disease) inte mår bra av att ha några vegetabilier i sin mat. Andra katter mår bra även med 10% eller mer vegetabilier i sin mat, även om jag personligen inte anser att mat som innehåller mer än 10% vegetabilier är optimal föda för en köttätare. Många företag skriver inte ut sådan information på förpackningarna. Sådana gånger får man ringa till dem och fråga eller så ber man återförsäljaren om produktinformation vilken eventuellt innehåller sådan information. Vissa kommersiella råa foder innehåller inga vegetabilier alls. De innehåller helt enkelt bara kött, ben och organ. Var då uppmärksam på mat som innehåller stora mängder halsar och ryggar (vanliga ingredienser i kommersiella produkter) då de inte håller en optimal kalcium-fosfor-kvot. Det finns, jämfört med ben, väldigt lite kött på dessa delar av djuren. Detta kan innebära att maten innehåller för mycket kalcium vilket kan orsaka förstoppning samt andra medicinska problem.

 

Avslutande tankar

Grattis om du orkat läsa så här långt. Du måste verkligen bry dig om att ge katten hälsosam mat och du måste verkligen vara öppen för nya idéer kring kattens näringsbehov. Denna artikelserie har beskrivit vad jag anser är optimal utfodring av en strikt köttätare. Det vanligaste klagomålet jag hör från folk är att deras katt INTE äter våtfoder och BARA äter torrfoder. Mina katter passade i den kategorin, vilket inte var överraskande då de har ätit 100 procent torrfoder under hela sina liv och de är mellan 5 och 10 år gamla. Det tog mig flera månader att övertyga dem om att de är köttätare och behöver kött - och inte i torr, onödigt behandlad form som även medför alldeles för mycket kolhydrater och för lite vatten. Stundom var det ganska tufft eftersom två av mina katter blir väldigt pestiga mot sina kompisar när de är hungriga. De pojkarna togs ibland undan till ett separat rum och fick torrfoder eftersom jag inte vill ha bråk i mitt hem.

Överraskande nog äter en av mina mest envisa "torrfodermissbrukare" idag gladeligen hemgjord rå mat och han tycker faktiskt att det är godare än burkmaten. Ska jag vara ärlig så blir jag alldeles varm i hjärtat när jag ser mina köttätare äta sin råa mat - när de äter den mat de är gjorda för att äta. Mina katter äter idag artanpassad mat som består av rått kött (kyckling och kanin) och organ enligt ett väl sammansatt recept plus - för variationen och bekvämlighetens skull - högkvalitativ och spannmålsfri burkmat (Wellness eller Nature's Variety).

Jag ger dem inte torrfoder längre. När jag införde den nya maten var jag inställd på att låta katternas mat bestå av 10-20% torrfoder, men när jag har sett deras besatthet av torrfoder gå över är det inte längre ett problem. Vad som är viktigare är att jag har förstått och fått erfara att katter inte behöver eller ens mår bra av att äta något torrfoder alls. De behöver inte heller tillgång till mat 24 timmar om dygnet och att de äter optimalt om de får två eller fler mättande och näringsrika måltider varje dag. Många människor som jobbar hela dagarna oroar dig för att deras katter skall lida om de inte har tillgång på mat. Kom då ihåg att det - i kattens naturliga miljö - inte är normalt med fri tillgång på mat. En frisk katt går inte under bara för att den inte har mat tillgänglig hela tiden. Faktum är att katten när den efter en tid arbetat upp en sund aptit belönar dig genom att glatt äta sin nyttiga mat när hon är hungrig.

Allas liv är olika och det finns många olika sätt att framgångsrikt ge din katt mat av hög kvalité. Målet med denna artikelserie är att ge dig den kunskap som behövs för att du skall kunna ta ett välgrundat och välinformerat beslut om din katts näringsbehov. Ett beslut som ska fungera för både din katt och för dig.

 


 


 

[1] Även ben, organkött och vad vi brukar kalla köttbiprodukter.

 

 

 

 

Vad är riktig kattmat?

 

Kärt barn har många namn, jag personligen struntar i vad man kallar den princip man följer. Det är principen som är den viktiga. BARF, raw feeding, funtional food, the prey model... kalla det vad ni vill.


Riktig kattmat är för mig mat som efterliknar kattens naturliga föda: smågnagare, småfåglar, reptiler och insekter. Det är sådan mat katten är gjord för att äta, men många katter har idag inte möjlighet att fixa mat själv så det blir vi kattägare som får ta ansvar för den biten. Jag är helt övertygad om att katten mår som bäst när den får så naturnära mat som möjligt. Katten har klarat sig många tusen år på den typen av mat och katten är fysiologiskt samma djur idag som den var för 2000 år sedan.

Mina katter utfodras efter denna mall. Varför tycker jag att just de proportionerna är lämpliga? Det handlar helt enkelt om att de enligt min uppfattning efterliknar de naturliga bytesdjurens sammansättning rätt så väl. Alla bytesdjur har inte samma sammansättning, men på något sätt får man försöka dra ett genomsnitt. Det finns säkert de som är av en annan uppfattning än jag om vilka proportioner som är lämpliga, men denna mall har fungerat väl för mig i snart 6 år så jag håller mig till den.

Katterna får denna typ av mat från att de börjar äta fast föda. Jag börjar med malet kött av olika slag och när kattungarna kan äta ordentligt börjar jag servera malda ben. Vid 6 veckors ålder kan de äta hela ben och från den åldern äter de samma mat som de vuxna katterna. Enda skillnaden är att kattungarna får mat 5-6 ggr/dag istället för 2-3 ggr/dag.

Det serveras köttben (kyckling), nöt-, fläsk- och lammkött. Tunga, kycklingmagar, hjärta och lever. Allting ges rått, för att näringsämnena inte ska förstöras. Jag ger inte så mycket "övrigt". Det som går in under den avdelningen idag är fiskolja och den yoghurt katterna får i sig när de rengör tallrikarna efter frukosten. Lite burkmat slinker också in (inte alla kattvakter gillar att slabba med rått kött).

 

Vatten

Vatten är livsviktigt för alla levande varelser. Det är oftast ingenting vi tänker mer på. Vi dricker när vi är törstiga. Vi tänker nog inte heller på hur mycket vatten vi faktiskt får i oss under en dag och om vi tänker på det tänker vi nog främst på den mängd vi dricker. Hur många tänker på allt vatten vi äter?

Kattens kropp är gjord för att livnära sig på hela bytesdjur och kattens bytesdjur består inte bara av kött, ben och päls utan även av stora mängder vatten. Bytesdjuren består av 65-75 % vatten.

Katten får i sig vatten på tre sätt:

- via sin föda
- genom att dricka
- via ämnesomsättningen (ämnesomsättningen skapar 10-13 g vatten per 100 kcal omsättbar energi)

Om en katt äter 10 sorkar á 40 g på en dag får den totalt i sig 400 g mat. Om 65% av sorken är vatten innebär detta att katten "äter" 260 ml vatten. Grundbehovet av vatten hos en vuxen, frisk katt är ~60 ml/kg så 260 ml vatten täcker vätskebehovet helt och fullt hos en katt på 4,3 kg. Katten behöver alltså inte dricka särskilt mycket vatten så länge den äter en vätskerik kost.

Om samma katt (den som väger 4,3 kg) istället äter torrfoder med en vätskehalt på 8% äter den ca 65 g mat/dag och då "äter" den bara drygt 5 ml vatten. Resterande 255 ml måste katten dricka.

Problem kan uppstå om katten inte lyckas dricka dessa 255 ml.

Ju mer katten koncentrerar sin urin ju högre densitet får urinen. Det innebär att ju mer koncentrerad urinen är ju fler potentiellt farliga ämnen samlas i urinen tex. kalciumoxalat- eller struvitkristaller. Dessa kristaller kan med lite otur klumpa ihop sig och bilda klibbiga matrix eller stenar vilket kan orsaka livshotande tillstånd hos huvudsakligen hankatter (detta pga. deras långa urinrör). Mer koncentrerad urin ger även lägre urinvolym vilket leder till att urinen blir liggandes i urinblåsan längre perioder och detta ger eventuella bakterier tillfälle att reproducera sig och orsaka urinvägsinfektion.

Om katten får i sig mycket vätska ökar urinvolymen och urinen är väldigt utspädd. Detta leder till att katten kissar oftare och urinblåsan och urinvägarna sköljs ur oftare vilket minskar risken för att kristaller skall klumpa ihop sig och eventuellt skadliga bakterier sköljs ur innan de hinner orsaka någon skada.

Ett flertal studier har visat att katter som bara äter våtfoder producerar större mängder urin än katter som bara äter torrfoder (trots att de dricker tillräckligt med vatten). En studie har visat att katter som åt en kost bestående av 10 % vatten producerade 63 ml urin per dag. Katternas urinvolym ökade till 112 ml/dag när de fick en kost bestående av 75 % vatten. Katternas urin hade även högre densitet när de åt maten innehållande 10 % vatten än när de åt maten innehållande 75 % vatten.

Många faktorer samverkar när det gäller urinvägsproblem med vätskefaktorn ska inte underskattas.

 

Protein

Proteiner är uppbyggda av aminosyror. Katten behöver20 stolika aminosyror och av dessa är10 stessentiella aminosyror dvs. katten kan inte syntetisera tillräckliga mängder själv och måste därför få i sig dem via maten.

Protein behövs bla. för att bygga upp muskler, senor och ligament men hos katten är protein tillsammans med fett den primära energikällan. Enzymer, hormoner och neurotransmittorer är ofta proteiner/aminosyror.

Om man ger ett allätande djur en proteinfattig kost kommer den att spara på aminosyrorna genom att minska på aktiviteten hos aminosyratransferas och andra enzymer som är inblandade i nedbrytning av protein. Detta sker inte hos katten om man ger den proteinfattig mat. Vetenskapliga studier har visat att katten har en väldigt begränsad förmåga att anpassa proteinnedbrytningen efter mängden protein i maten. Katten fortsätter att använda protein som energikälla (även för andra ändamål) även när maten bara innehåller små mängder protein. Man skulle kunna säga att allätare tex. människan har en "av-och-på-knapp" för proteinkatabolism medan katten saknar en sådan.

De bytesdjur som utgör kattens naturliga kost innehåller mycket protein, måttliga mängder fett och väldigt lite kolhydrater. Antagligen har denna kost inneburit att katten aldrig behövt en "av-och-på-knapp" för proteinkatabolismen, den har hela tiden fått i sig mycket protein via kosten och därför har det aldrig funnits ett behov av att kunna slå av proteinkatabolismen.

Förutom kattens generellt större behov av aminosyror finns det några specifika aminosyror som katten har särskilt stort behov av och det är aminosyrorna arginin, cystein, metionin och taurin.

Arginin

Denna aminosyra behöver katten bla. för att kunna omvandla ammoniak till urinämne, för att öka utsöndring av endokrina vätskor och för att kunna binda kväve. Brist på arginin leder till att katten drabbas av hyperammonemi (salivering, neurologiska abnormaliteter, kräkningar, stelkramp och koma) och katten kan dö bara några timmar efter att symptomen visat sig. Katter som äter en köttbaserad kost löper dock ingen risk för att drabbas av argininbrist eftersom animalisk vävnad innehåller stora mängder arginin.

Cystein och metionin

Det finns många olika förklaringar till varför katten har särskilt stort behov av dessa två aminosyror, men det huvudsakliga skälet till det är att de är glukogena aminosyror som bryts ner till pyruvat som oxideras och förser katten med energi. Hos hundar och andra djur fyller metionin och cystein många funktioner, men omvandlas främst till taurin, homocystein och S-adenosyl-metionin och dess metaboliter, vilka är viktiga antioxidanter som bekämpar fria radikaler.

Utöver nämnda funktioner är kattens cysteinbehov stort pga. produktionen av hår och felinin, en svavelinnehållande aminosyra man finner i urinen hos katter. Felininets funktion är i stort sett okänd, men det kan vara viktigt för revirmarkering.

Både metionin och cystein finner man i stora mängder i animalisk vävnad så brister är ovanliga hos katter som äter en köttbaserad kost. Brist kan dock uppstå hos anorektiska katter och katter som äter mat innehållande vegetabiliskt protein. Metionin- eller cysteinbrist visar sig ofta genom dålig tillväxt hos kattungar eller dermatos och dålig päls hos vuxna katter.

Taurin

Taurin är en svavelinnehållande beta-aminosyra; men den är essentiell för syn, kardiovaskulär muskelfunktion och normal funktion hos nerv-, reproduktions- och för immunsystemet.

Taurin är essentiellt för katten eftersom den inte kan syntetisera tillräckliga mängder av taurinets föregångare (metionin och cystein). De enzym som behövs för taurinsyntes (cysteindioxygenas och cysteinsvavelsyradekarboxylas) har mycket låg ktivitet hos katt. Hos katten sker en konstant taurinförlust till gallan då endast taurin kan binda gallsyror. För att komplicera det ytterligare är kattens taurinbehov beroende av många faktorer bla. men inte enbart proteinkällan (taurin finns i animaliskt protein men måste tillsättas när kosten innehåller vegetabiliskt protein), den kommersiella bearbetningen (upphettning minskar taurinets biotillgänglighet), mängden svavelinnehållande aminosyror i kosten (taurin syntetiseras från svavelinnehållande aminosyror [metionin och cystein], även om katten inte kan tillgodose sitt behov på detta sätt) och mängden kostfiber i maten (fiberrik kost kräver mer taurin).

Taurinbrist orsakar dilaterad kardiomyopati, retinal degeneration samt reproduktionsstörningar (missfall, deformerade kattungar).

Kan man då komplettera med vegetabiliskt protein när man sett till att maten innehåller tillräckligt mycket essentiella aminosyror? Det kan man, men man bör ha klart för sig att olika slags protein har olika biologiskt värde för katten dvs. kattens kropp kan tillgodogöra sig proteiner olika bra.

Inget protein har 100 % biologiskt värde, men ägg kommer närmast. Ägg anses kunna ha så högt biologiskt värde som 95 %. Av de vegetabiliska proteiner man ofta hittar i kommersiellt foder ligger ris bäst till, men majs, som är det i särklass mest använda har (tillsammans med tex. vetegluten och bönor) ett biologiskt värde på 65%. Det kan jämföras med de vanligaste animaliska proteinkällorna kyckling och fisk som ligger på 80%.

Fett

 

Fett ger ungefär 3 gånger så mycket energi som kolhydrater och proteiner gör. Fett ger dock inte bara energi utan behövs för att cellmembranen skall fungera och det behövs upptaget av fettlösliga vitaminer.


Mättat fett

Denna typ av fett erbjuder "bara" katten energi och vi människor är vana vid att undvika mättat fett pga. det dåliga kolesterolet men katter har inga problem med kolesterolet så de tar ingen skada av mättat fett. Mättat fett finns det i animaliska produkter.

Omega 3-fettsyror
Dessa är essentiella fettsyror och de kan inte syntetiseras av kroppen själv. Katten kan till skillnad från allätande djur inte omvandla alfa-linolensyra till EPA och DHA eftersom den saknar det enzym som står för konverteringen, därför måste katten få i sig dessa fettsyror via kosten. Omega 3-fettsyror har visat sig ha många gynnsamma egenskaper bla. har de antiinflammatoriska egenskaper och de ökar syresättningen av hjärnan. Omega 3-fettsyror finner man främst i fisk men även i kött från vilt och ekologiskt uppfödd boskap.

Omega 6-fettsyror
Även dessa fettsyror är essentiella och katten kan inte syntetisera dem. En för katten väldigt viktig fettsyra är arakidonsyran och den får katten enkom från animaliskt fett. Omega 6-fettsyror behövs för syntes av hormonet prostaglandin och de ger sund hud och päls.

Kattens kost behöver i regel inte berikas med Omega 6-fettsyror utan det är främst Omega 3-fettsyror som brukar behöva tillsättas. Det är viktigt att hålla en sund balans mellan Omega 6- och Omega 3-fettsyrehalten. Det är dock inte helt enkelt att säga vilken kvot som är den optimala eftersom vetenskapen inte är helt eniga på området. Det finns bud på allt från en kvot om 4:1 till 10:1.

 

 

Kolhydrater

 

 

Stärkelse

Katten har inget fysiologiskt behov av stärkelse då katten främst utvinner energi från fett och proteiner. Katten har ett flertal fysiologiska anpassningar som återspeglar deras förväntade låga stärkelseintag. För det första saknar katten amylas, det enzym som står för den primära kolhydratspjälkningen, i sin saliv. Katten har även väldigt låg amylasaktivitet i tunntarmen och bukspottkörteln samt låg aktivitet av disackaridaser som spjälkar kolhydrater i tunntarmen.

Detta innebär dock inte att katten inte kan använda stärkelse. Katten är faktiskt väldigt effektiv i att använda enkla sockerarter. Höga halter stärkelse i maten kan dock orsaka diarré eftersom stärkelsen kan börja jäsa i kattens tjocktarm om inte kroppen kan ta hand om den.

Hos de flesta djur är hexokinas (ett konstitutivt enzym) och glukokinas (ett inducerbart enzym) aktiva och svarar för fosforylering och lagring av glukos eller glukosoxidation. Katten skiljer sig på det sätt att den har minimal aktivitet av glukokinas i levern och aktiviteten kan inte anpassas efter kolhydratintaget. Katten har även väldigt låg aktivitet av glykogensyntetas (enzymet ansvarigt för glykogenlagring i levern) vilket innebär att katten inte kan lagra stärkelse som glykogen i levern utan den lagras som fett. Antagligen är skälet till den låga glukokinas- och glykogensyntetasaktiviteten att katten metaboliskt är programmerad till att använda glukogena aminosyror och fett som energikällor, inte stärkelse. Katten har inte heller enzymet fruktokinas i levern och detta medför att katten lätt drabbas av hyperglykemi (högt blodsocker) och syraförgiftning om maten innehåller stora mängder enkla sockerarter.

Hos köttätare är blodglukosnivån konstant (dvs. den fluktuerar inte så mycket) till skillnad från den hos allätare då glukos frigörs i små kontinuerliga strömmar över en längre tidsperiod. Detta pga. den glukogena katabolismen av proteiner. Därför lagras den stärkelse, som inte lagras som glykogen i musklerna eller som inte används som energi, som fett.


Fibrer


Det pratas mycket om fibrer och det råder väl en del tvetydigheter kring om katter behöver fibrer eller om de bara är välgörande. Mina katter får väldigt sällan vegetabilier i sin kost och därmed inga fibrer men de verkar klara sig bra ändå. Vissa katter kan dock må bra av tillskott av fibrer.

Det finns både lösliga och olösliga växtfibrer tex. pektin, hemicellulosa, lignin och oligosakkarider och de olika ämnena har olika egenskaper.

Olösliga fibrer
Olösliga fibrer som cellulosa fyller ut tarmen och hjälper tarmen att fungera normalt, främst genom att reglera tarmrörelse. För mycket fibrer ger dock större mängd avföring samt hämmar absorptionsförmågan av andra näringsämnen. Stor mängd olösliga fibrer kräver även ett ökat vätskeintag eftersom det då krävs mer vätska för att ge avföringen rätt konsistens. Kort sagt kan man säga att lagom med fibrer normaliserar tarmfunktionen. I det vilda får katten i sig väldigt lite olösliga fibrer och den har då inget egentligt behov av dem heller eftersom olösliga delar (päls, klor, tänder och liknande) från bytesdjuren fyller fibrernas funktion.

Lösliga fibrer
Lösliga fibrer (tex. FOS=frukto-oligosakkarider och MOS=mannos-oligosakkarider) är vattenlösliga och spjälkningsbara. Guar kan spjälkas upp till kortkedjiga fettsyror som kan användas som energi i enterocyterna, för att surgöra tarmen eller för att dra till sig vatten via osmos. Jäsning av FOS är välgörande för mag-tarmkanalen då den främjar goda bakterier som bifidus och lactobacillus och hämmar patogena bakteriers utveckling. Källor toll FOS är bla. loppfröskal och cikoria. MOS hämmar också patogena bakteriers utveckling, detta genom att hindra dem från att fästa på tarmens slemhinna. MOS finner man i cellväggen hos jäst.

 

Lämpliga proportioner

OK, ska man ge sig in på att BARFa är det såklart inte bara att ge kött, ben och inälvor hur som helst utan man bör ha koll på proportionerna. För mycket lever kan göra katten sjuk, likaså för mycket ben. Håll dig runt:

~ 65% kött
~ 10% ben
~ 10% hjärta
~ 5-10% lever
~ 5-10% övrigt (fisk, ägg, grönsaker, yoghurt osv.)



OBS!
Du bör absolut inte ge mer än 10% lever. 10% är absolut maximum, håll dig hellre närmare 5%. Lever innehåller höga halter A-vitamin och kontinuerlig utfodring av höga halter lever kan leda till A-vitaminförgiftning.

 

 

Internationella enheter (IE)

Internationella enheter (IE eller IU på engelska) är ett mått på ett ämnes biologiska aktivitet. Detta är ingen konstant utan varierar från ämne till ämne. När man ska konvertera ett ämne från tex. mg/kg till IE/kg måste man alltså ta hänsyn till exakt vad för ämne det handlar om.

För A-vitamin gäller att 1 IE=0,3 μg.

För D-vitamin gäller att 1 IE=0,025 μg.

Det är lite mer komplicerat för E-vitamin eftersom E-vitamin är ett samlingsnamn för olika ämnen, tokoferoler. Olika tokoferoler har olika biologisk aktivitet.

För syntetiskt dl-α-tokoferol gäller att 1 IE=1.10 mg

För syntetiskt dl-α-tokoferolacetat gäller att 1 IE=1 mg

För syntetiskt dl-α-tokoferolsuccinat gäller att 1 IE=0.89 mg

För naturligt d-α-tokoferol gäller att 1 IE=1.49 mg

För naturligt d-α-tokoferolacetat gäller att 1 IE=1,36 mg

För naturligt d-α-tokoferolsuccinat gäller att 1 IE=1.21 mg

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)